Planen på plats
Nu har det gått någon vecka sedan planen sattes för att få Busa att ligga kvar på platsliggning.Metoden som jag använder är en kombination av 2 som jag stulit från Mia o Glenn.
Dels består den i att jag håller på att klicka in belöningar när Busa varvar ner, den minsta tendens belönas med köttbulle. Vi sitter/ligger på gräsmattan och om hon varvar ner andningen, suckar eller lägger sig lite mer tillrätta så belönas hon. Jag försöker få ett samband mellan nervarvning och godis så att kanske godis kan ges i förebyggande syfte.
Den andra delen består av platsliggning så ofta som det överhuvudtaget är möjligt och så varierat som möjligt med eller utan skott. Jag använder en ”hundskruv” i vilken en spårlina drages genom ringen och fästes i halsbandet. Metoden gör att man inte börjar skrika och ha sig när hunden reser sig utan jag håller bara emot vilket gör att Busa lägger sig ner för att slippa draget och då kan jag belöna. På det här sättet får jag möjlighet att belöna när hon gör rätt istället för att bli förbannad när hon gör fel. Dessutom blir tajmningen rätt.
Efter den här korta tiden har en klar förbättring synts. Planen är dock på 5 månader dvs det ska vara klart den 1 april.’
Just nu ligger hon ganska lugnt på de flesta ställen som inte liknar tävlingsarena.
Finns det andra hundar i ledet så stressar hon väldigt mycket men det finns en mycket liten men dock tendens till förbättring.
Förra veckan hade vi träningsläger och Busa tränades flera gånger både med och utan skott. Hon försökte inte resa sig men låg oroligt och flyttade sig en tasslängd.
I torsdags var vi på klubben och gjorde en ok platsliggning med våra mått mätt. Jag kunde köra ett litet pass fritt följ utan att det brast för henne.
Sen låg Busa och jag på gräset medan de andra tränade. En viss mycket liten tendens till att varva ner syntes och belönades. Om sträckan vi ska färdas är 100 mil så har vi precis lämnat perrongen.
Lennart