Mallekrafts B'Busa

Igår var vi inbjudna till en träningstävling upplagd av ett gäng blivande tävlingsledare. Utbildningen leds av den legendariske Lasse Pettersson. Mannen som myntade uttrycket " appellspår!! Det kan man klara med en ko". Lasse är som ni förstår en rolig jäkel att träna med. Han har tusen kommentarer.
Jag vill gärna visa min respekt för de som frivilligt ställer upp och blir tävlingsledare. Det är ett ansvarsfullt uppdrag som inte alltid belönas med beröm. Som vanligt är hade ingen någon praktisk erfarenhet av rapport, vilket gör det ännu roligare att ställa upp så att de får se hur det går till.  I stort sett höll de god kvalitet på upplägget med ett par små detaljer som alltid strular i rapporten. Bl.a tidtagningen.
Jag tror de förstod vikten av absolut 100% kontroll på klockorna. Rapport är den enda tävlingsform där dina medtävlande kan påverka ditt betyg. Tack för en bra träning och välkomna åter.
Hur gick det då? Man vill inte skryta men Busa hade snabbaste tiden. Lite gnäll på A-stationen hade hos den mest kräsne domare kostat en pinne. Andra hade inte brytt sig. Maj-Lis var inte nöjd med sin framföring och morrade lite om den. Jag vet att hon enbart har en hundraprocentig linförighet som krav så jag tar det hela med ro. I Rapport finns det en marginal på framföringen. Man ska naturligtvis sträva efter det perfekta. Det känns verkligen tryggt att veta att Busa inte har vänt på någon sträcka på flera månader. Snart dags för tävling? Kanske det , vem vet.
Hade ett lite snack med Lasse P om rapport och vi var helt överens om att det ser alldeles för lätt ut för den oinvigde. Allt  strul som finns på vägen dit syns inte. Det är ju bara att stå där så klarar hunden resten.
Många är de hundar som försökt men aldrig lyckats.
I vinter tröttnade vi på att Busa alltid matvägrar. Vi har gjort allt. Låtit henne vägra och därmed inte äta på flera dagar. Lagt i leverpastej mm i fodret. Inget system har varit bra. Jag har alltid hävdat att det är bara att vänta ut dem . De äter när de är hungriga men den här envisa mallen skiter i vad jag säger.Jag har tyckt att hon varit lite mager och nu när jag drar igång lite mer konditionsträning inför mer avancerad rapport så vill det till att hon lägger på sig muskler och därför behöver hon äta.
Mot mina bestämda åsikter bytte vi alltså foder till ett färskfoder som mallekraftarna rekommenderade. Nordic. Efter två veckor har Busa grovnat. Hon är piggare än vanligt vilket inte är en fördel och hon äter direkt maten kommer i skålen. Jag har förlorat kampen, det blir Nordic fortsättningsvis trots strulet med fruset foder när man ligger ute i husvagn under semestern.
Till sist f.. vad det är roligt med en malle. Denna otroliga arbetsglädje kombinerad med ett fullständigt charmerande socialt liv i familjen där man ligger på rygg mellan husse och matte i soffan och sover. Jag är helt såld och har därmed blivit rasist.

Lennart

Fredag, lördag och söndag har vi varit på polisens anläggning i Revinge. Läger fixat av Marie på kennel Vixax.
Mina planer var att köra lite skydd men också att fortsätta den intensiva spårträningen som vi hållit på med ett tag och om möjligt ett kortare sökpass.
Skyddsplanerna bestod i att vi skulle ta lite större tag i lydnadsdelen av skyddet, dvs transporter och lydnad med störning av figurant. Från början gick det inte så bra. Busa hamnar i en helt annan fil när munkorgen kommer på och är inte sitt glada jag som hon är i normal lydnad utan de stora störningar som figgen är. Detta beror mycket på att jag korrigerar alltför mycket och belönar för lite. Passar inte damen alls. Efter att jag fått lite spark i arslet från Glenn så gjorde jag om dag två och belönade med boll mycket tätt och det hade en ganska god effekt. Framöver kommer vi lägga en stor portion på just detta när vi tränar skydd. Själva skyddsarbetet med bevakningar, angrepp, släppande funkar ganska bra både i ärm och korg. Jag väntar ett tag på att föra ihop lydnadsdelen med skyddet. Måste ha Busa på klorna först.
Vi gjorde lite ärmarbete första dagen och nu backar hon ut självmant och bevakar. Så småningom ska vi försöka få lite distinktare/snabbare släppande men vi avancerar sakta.
Vi körde lite korg på Glenn som har ett förnämligt tydligt figurantarbete. Busa stöter stenhårt och bevakningen efter sitter ganska bra. Fortfarande får jag hålla igen lite i selen för att vi inte ska få dubbelstöt. Hon är så j...a snabb så figgen hinner inte stanna innan det smäller. I det stora hela fungerar det bra.
I söket fungerade själva markeringen fint men det finns en tendens att söka sig bakåt mot första legan när figgen flyttat sig framåt i rutan för nästa markering. Detta ska vi ta tag i under året. Lotta hade ett enkelt trix som jag tror funkar.
Spåret är jag riktigt glad över just nu. Vi hade möjlighet att använda öppna fält och jag ville arbeta med motvind för att försöka få bort att hon kastar i byarna. Spåret dag ett som var en 700 m med lite klurigheter och annorlunda föremål gick riktigt bra. Hon gjorde ett vägval fel i övrigt är jag mycket nöjd. Arbetar intensivt och självständigt.
Sista dagen körde vi ett liknande spår men inte så klurigt. Busa fäste inte så bra direkt och hon kollade vid två tillfällen av ett annat spår och eftersom jag dagen innan hade gått spår på samma fält så är jag övertygad om att det var gårdagens spår hon kollade. I vilket fall som helst så återvände hon till det riktiga och fullföljde. Troligen var hon trött i huvudet för hon missade slutpinnen vilket normalt aldrig händer.
Den grupplydnad som vi körde dag två och tre var mycket svår för henne. Stressnivån var hög men det blev avsevärt bättre andra gången när hon vant sig och jag la lite större belöningar mitt i arbetet.
Jag kan se en del stress i platsliggningen som jag analyserar till att hon känner sig tryckt av de andra hundarna. Jag ser inte samma beteende när vi tränar själv. Däremot så ökade inte skotten den stressnivå utan snarare fick henne att lugna ner sig. Konstigt men så såg det ut. Jag visste att vi behöver träna platsliggning i tusen situationer och vi har gjort detta de senaste två månaderna men jag måste försöka få det gjort tillsammans med andra hundar. Känns inte riktigt kul att köra in till klubben ett par mil bara för platsliggning.
Trevlig helg men jag känner av den i hela kroppen och jag upplever också att jag inte är så träningssugen som ungdomarna utan nöjer mig med några korta pass med långa pauser mellan. Tack ni som hjälpte mig och tack ni som fixat allt.

Lennart