Mallekrafts B'Busa

Tredje helgen vi tränar sök och nu är det klart. Skämt å sido, inte är det klart men det går verkligen framåt. Nu kan vi köra utan synretning och Busa drar järnet rakt ut. Hon har inte riktigt fattat ännu att man kan söka i rutan med hjälp av näsan utan drar ytterligare 50 m innan hon vänder. Möjligen en effekt av all rapportträning. Hon har absolut inga problem med att arbeta ensam på långt håll. Det är positivt. En nackdel dyker förstås upp. Hon sköter allt själv och vägrar komma på inkallning. Har haft samma problem i uppletandet och använde då en bitkudde på stigen som belöningen när hon kom in. Fungerade mycket bra. Försöker med det i söket nästa gång.
Första slaget idag startades med popup och jag hade sagt till figgarna att ligga ner eftersom Busa skötte sig utmärkt förra veckan på liggande. Vad händer då? Jo rakt in på Mia och ett nyp i armen ( hon visade blåmärket senare). Mia lyckades med Mallediplomati övertyga Busa att så gör vi aldrig mer. Och se övertalningen lyckades. (Skor storlek 36-37 fungerar bra). Varje slag efter det fungerade så till vida att Busa kastade sig in framför figgen och la sig med ett vrål och ihållande skall. Tack alla rutinerade medhjälpare, utan er hade vägen varit allt för lång.
Framöver kommer jag att helt och hållet köra med munkorg eftersom jag enbart har tänkt att söket ska avse skyddssöket. Om jag någonsin ska hålla på med sök i övrigt så föredrar jag rullhund. Jag vill inte utsätta mig för ytterligare en bedömning, som man gör med skallhund, av domarna. Har även varit med om så orutinerade figgar att de inte visste om att det fanns skallhundar. Vad händer då om domaren frågar om de känt sig rädda. Nej rullhund är att föredra. Min förra hund fungerade utmärkt som rullhund i söket och skallhund med munkorg.
För att få lite mer näsarbete till stånd ska nästa övning göras med rätt vind och nästan helt dold figge.
Nästa vecka är vi tillbaka i rapportskogen, nu när löpet är klart.
Idag träffade jag för andra gången en jättetrevlig schäferpojk  med det förpliktigande namnet Tango som bjöd upp till dans. Man blir lite ledsen när man får höra, och märker, att han inte fått utvecklas som sig bör. Nu är det inga problem med honom eftersom han är en bra hund och matte vet vad hon gör. Han har varit på kennel till han var en 8-9 mån och har inte fått utveckla sin kamp/lek med människor. Förra veckan kunde man se att han var försiktig i leken med människor men nu har han lyft sig och drar och kämpar med stor lust. Härligt att se förändringen. Lite ansvar att bygga upp honom borde det finnas hos de som haft honom under hans första tid. Denna glada och positiva hund kommer säkert att utvecklas rätt men varför inte förrän han kommit till ny ägare? Förlåt mitt gnäll.

Vi körde lite röjsök med The one and only Qasper för att höja hans motivation. Jag sprang som en galning i skogen med Q efter mig. Av med korgen och fullbett i kudden. Kamp och skall/vinst. Han gör aldrig en dumhet utan funkar perfekt trots hetsen. Jag fick trots detta "onda ögat" när jag försökte ta hans leksak. Underbart härlig hund som får mig att tåras när jag ser honom arbeta. Allvar och lek i perfekt harmoni.
Mamma Garbo körde som vanligt sitt uppvisningssök. Man blir bara trött att hon aldrig (nästan) gör fel.

Den slitne gamle