Tillbaka till ruta ett

Nu när vi tränat stationsuppträdande enskilt så mycket som vi gjort var det dags att hoppa in i gruppen igen. Vad händer då? Jo Buset vägrar hoppa över en bäck och vänder. Måste skickas om. Sen sitter hon och stormskäller på stationen :(  Vi bryter och kör ett enskilt pass som funkar OK. Lite oroligt  i början på stationen så jag måste tala alvar med henne men sträckorna går i hundra knyck. Måste påminna mig själv igen att hon bara är 13 mån och att ett löp är på väg i mitten av april.
Fick en trevlig uppmuntran av Susanne som tyckte att vi ändå tränar i gruppen trots skällandet, bra störning för de andra tyckte hon. Nonchalera Busa på stationen och se om hon tröttnar. Vi prövar det nästa gång så får vi se.
Mer glädjande är uppletandet som verkligen börjar ta form. Rakt, snabbt och med vidöppen nos. Inkallning på tomslag funkar bra. Lite lös i munnen ibland vilket gör att hon tappar ibland vid avlämnandet. Föremålsintresset är otroligt och det är roligt att se henne tvärvända när hon får vittring för att sedan hugga direkt i föremålet och sätta full fart in. Kan bli bra när det är färdigt.

Lennart

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback