Habituering
Tänkte försöka imponera genom att använda ord från min litteratur (När,Var,Hur-serien, Djurens beteenden) som rekommenderas om man vill fördjupa sig i beteendelära.
Just nu sysslar vi med avvänjning, dvs vi bildar rapportstation, fikar och inget annat händer. Busa håller på att gå upp i atomer men vi tänker fortsätta att köra ngt var varannan dag framöver.
Rapporten i lördags genomfördes tillsammans med en annan hund. Busa varvar som attan och stressar på stationen. Vi lät Monty gå först för att ytterligare sätta press på henne och jag fick verkligen anstränga mig för att få henne att bli liggande. Till sist blev det ganska bra. Framföringen var jag nöjd med och hon drog järnet på sträckan. Matte fick samma problem, vilket kostade henne ett stukat finger när uppbindningskedjan hamnade där den inte skulle. Efter en stunds bataljer så lugnade Buset ner sig och även här blev det en bra framföring. Fölängningen är fortfarande utmärkt. Vårt enda problem är alltså själva stationsplatsen och därför tränar vi på den som sagt. Överslagen mot trädstammar har upphört men jag är övertygad att de lurar i vassen.
Under dagens avvänjningsövning fanns det ett gäng jägare 100 m bort som tränade apportering med sina hundar. Visste ni att man slipper kasta apport om man är jägare? Underbart, man har maskiner till detta. Helt i min stil, så lite arbete som möjligt. Jägarna tittade lite undrande på oss som band upp hund med tjänstetecken och sen satt vi bara och fikade. Ingen vågade fråga vad vi höll på med.
Den senaste tiden har jag avancerat uppletandet en del och kan bara konstatera att det går i 100 knyck men näsan är med och prinsessan missar inget. Körde medvind idag och hon bryter nästan ryggen när hon kastar sig baklänges efter föremålet. Spikrakt ut går hon och tröttas inte. Hon kommer t.o.m på inkallning när vi kör tomslag. Ett litet tugg återstår att ta bort men det gör vi vid sidan om.
Den gamle
Just nu sysslar vi med avvänjning, dvs vi bildar rapportstation, fikar och inget annat händer. Busa håller på att gå upp i atomer men vi tänker fortsätta att köra ngt var varannan dag framöver.
Rapporten i lördags genomfördes tillsammans med en annan hund. Busa varvar som attan och stressar på stationen. Vi lät Monty gå först för att ytterligare sätta press på henne och jag fick verkligen anstränga mig för att få henne att bli liggande. Till sist blev det ganska bra. Framföringen var jag nöjd med och hon drog järnet på sträckan. Matte fick samma problem, vilket kostade henne ett stukat finger när uppbindningskedjan hamnade där den inte skulle. Efter en stunds bataljer så lugnade Buset ner sig och även här blev det en bra framföring. Fölängningen är fortfarande utmärkt. Vårt enda problem är alltså själva stationsplatsen och därför tränar vi på den som sagt. Överslagen mot trädstammar har upphört men jag är övertygad att de lurar i vassen.
Under dagens avvänjningsövning fanns det ett gäng jägare 100 m bort som tränade apportering med sina hundar. Visste ni att man slipper kasta apport om man är jägare? Underbart, man har maskiner till detta. Helt i min stil, så lite arbete som möjligt. Jägarna tittade lite undrande på oss som band upp hund med tjänstetecken och sen satt vi bara och fikade. Ingen vågade fråga vad vi höll på med.
Den senaste tiden har jag avancerat uppletandet en del och kan bara konstatera att det går i 100 knyck men näsan är med och prinsessan missar inget. Körde medvind idag och hon bryter nästan ryggen när hon kastar sig baklänges efter föremålet. Spikrakt ut går hon och tröttas inte. Hon kommer t.o.m på inkallning när vi kör tomslag. Ett litet tugg återstår att ta bort men det gör vi vid sidan om.
Den gamle
Kommentarer
Trackback