Busa bakar när husse håller på med musik

Busa bakar när husse håller på med musik


Back on track

Sitter just nu med ett glas vin och lyssnar på god blues som vi ska ta in på vår repetoar i Bad Moon Blues Band som jag av någon underlig anledning sjunger och spelar munspel i. Själen måste ha sitt. Vill ni höra bandet så slå en signal så kommer vi till er barhängarkväll eller vad som nu gäller. Tunggung blir det.
Tillbaks till hunderiet.
 Buset o jag har ägnat 2 dagar åt att spåra. I lördags träffade vi gammelmatte och den fantastiska Qasper som jag nästan fick gratis efter hans övningar i sökskogen. Du kan inte ana Mia hur bra det är för oss andra att se honom bara göra fel. Det innebär att vi inte är så dåliga ändå. Tack för det. Vi vet alla att THE FANTASTIC QASPER bara showade för en gång skull. Han kommer tillbaka. Han visade att han bara är en hund tack o lov.
Busa har haft lite för lång uppehåll i spåret så jag hade bestämt mig för att statussätta henne på lördagen och börja träna bristerna på söndagen. Lördagens spår var ca 6-700 m med många förledningsspår (massor av folk i skogen innan oss). Hon klarade allt ganska bra men har för brått och är för yvig i vinklar.
Jag bestämde därför att på söndagen göra lite svårare vinklar , längre tid, längre sträcka framför allt utan apporter för att se om hon håller koncentrationen  och allt detta på öppet fält.
Spåret blev 1,5 h och sådär 1,5 km. Pissdåligt upptag men sen bar det ivär i som vanligt ganska högt tempo men med sanslös koncentration. Hon arbetade ut både spetsvinklar och vanliga mycket bra men jag tycker fortfarande att hon bör ligga mer än 80% av tiden i kärnan. Intensiteten är utmärkt och hon missar inga apporter så länge hon har spåret. Nu ska jag öka svårigheten succesivt och även lägga in asfalt så får vi se hur långt  det räcker. Hon är bara 1 år Lennart!!!!!!!!!!!!!! Jag vet, jag vet, men när man har en hund som ber om att få köra uppletande direkt efter spåret och det gärna med tomslag så vill man  spänna bågen.
Som sagt alt bra igen med spår. Nu återstår att få ordning på rapporten nästa helg. Och lydnad och uppletande och börja med sök och fortsätta med bevakningar/anskällingar PUUUH. Det är så himla roligt med den här tösen för hon ställer upp på allt och ber om mer.

Busa o The blues man

JAG ÄR FARLIG

JAG ÄR FARLIG


Det gör ont, det gör ont

Problemen med överslagshandlingar i rapporten fortsätter. Buset är övertänd och klarar inte av för lång väntetid på stationen. Dessutom fick vi bryta träningen i lördags för att jag för första gången i mitt liv fick tandvärk och det i en visdomstand. Hamnade på akuten, dvs sjukhusets akut eftersom akuttandvården bara har öppet på förmiddagen under helgen. Välfärdssverige??????????????.
Nu är jag nerdrogad i avvaktan på tid hos egen tandläkare. Förmodligen väntar utdragning, härligt.
Vi försökte på nytt under söndagen och fick till slut damen att springa mellan oss säkert en 10-12 gånger. Nu backar vi hela träningen ett par steg och tränar enskilt utan de andra hundarna så får vi se. UNGHUNDAR!!!.
Nu till skyddet.. Nytt träningstillfälle i måndags. Rejäla angrepp och nu funkade även höga angrepp. Detta ser verkligen bra ut och det gör säkert ont att bli biten. Tänker inte lägga mer krut just nu på bett. Glenn lärde damen mycket snabbt bytesförbud och till min förvåning köpte hon det genast. Efter ett par bevakningsövningar i sele (kolla bilden) lyckades hon även bevaka lös med bra anskällning och än en gång bra angrepp. Detta är roligt för både hund och förare men skyddet består av så mycket och vi har en lång väg att vandra. Måste verkligen hålla mig på klorna för att kunna kräva lydnad i det här annars tar fröken över showen och en så´n skyddshund har jag haft och vill inte ha igen.

Lennart

Födelsekalas

Äntligen något som fungerar. Andra passet i skydd genomförde vi på Busas ettårsdag.

En del ”ordning och reda”- övningar körde vi. Hon får inte starta angrepp utan kommando. Det köpte Buset direkt. Håller intensiv ögonkontakt med mig och väntar på kommando. Jätteroligt att se det funka så bra direkt. Hon håller ihop trots sin höga intensitet i angreppet och sin ålder.

Vi körde också en del bevakning/anskällningsövningar som funkade bra de också. Busa har en vacker röst som inte går i falsett som många andra Mallars gör. Få se om det fortsätter eller om hon skruvar upp sig i framtiden.

Nu fortsätter jag med att träna lite bevakningar på mig själv innan nästa pass så får vi se hur det går.

GRATTIS ALLA B-KULLARE PÅ 1-ÅRSDAGEN



Den gamle o Buset

Rapport från rapporten

I dag hade Glenn o Mia tänkt titta på vår rapportträning men eftersom vi skulle träna söndag så blev det inte av. TACK O LOV. Det var ett av de sämsta passen vi gjort.
Jag har ett tag tyckt att Buset är splittrad och idag visade det sig riktigt ordentligt. Hon vänder på första sträckan. Lyckas med lite påtryckning från min sida att ta sig ner till A. Klarar andra med förlängning elegant men sen börjar det.
Vid tredje skicket far hon ut 25m  och ställer sig och kampar med ett nedfallet träd. Helt blockerad. Efter några om o men lyckas jag få in henne. Vi skickar en rutinerad hund och B ska sticka efter. Nytt träd överfalls. Jag går med henne på sträckan fram till 75 m innan A. Hon springer och trots matte kallar stannar hon 25 m från station fullständigt tiltad, Vi avslutar. Prata om överslagshandlingar
Just nu funkar inget som det ska. Hon till och med tycker illa om att åka bil.  Löp måste va på gång. Vi tar det lugnt och ser vad som händer.
Tur att man har rutinerat folk kring sig som hjälper till när hjärnan koker över. Tack Britt.

Busas husse

Ur spår

J.......... Malle du spårar som en, ja just det MALLE. 
Jag ska aldrig mer vara kaxig. Jag ska aldrig mer påstå att jag kan något om spår. Jag ska aldrig mer påstå för Glenn att Buset tar vilket SBK spår som helst. Jag ska börja brodera dukar istället.
Efter skyddspremiären så fick jag för mig att vi spårar idag i avvaktan på söndagens rapportträning. Sagt och gjort. Full rulle ut till Revinge (5mil enkel resa. Det ni norrlänningar) . Jag lägger en 500 m med några apporter så får vi se statusläget. Vi har inte spårat sedan mitten av december, men då tyckte jag att allt var bra.
Revinge är lite halvtäckt av en snöskorpa men jag hittar en bra väg att gå som varierar snö och gräs.
Dags för påsläpp och vad händer? Fröken springer över spåret. Detta är en dödssynd och man kan bli en snygg fäll på golvet om man sysslar med dylikt. Efter 2 m hittar hon bromsen, stannar, tittar med inåtvänd blick ut i luften. Glor på mig och plötsligt börjar hon leta osystematiskt efter spåret. Precis när jag bestämt mig för att göra om får hon fäste och det bär iväg flaxande och i 100 knyck. En massa slarv överallt, dåliga vinklar. Hon tar sig igenom, hittar alla apporter. Lyckas slakta dom innan jag säger loss.
Vi är tillbaka på ruta 1.  Man skulle kunna tro att hon bara är en unghund!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! eller???????????
Det går inte att ha ett så här långt uppehåll, men vad vet jag , jag har ju aldrig spårat förut. Vad var det man sa när det första Mallarna dök upp i Sverige? Just de "Dom kan ju inte spåra". Skämt å sido visst kan hon spåra och nu lägger jag en plan för framtida spårningar med koncentrationsövningar, klurigheter, hårt underlag mm mm. Motiverad är hon ju. Det är otroligt att 27kg hund kan dra runt över 100 kg gubbe i ett spår utan att bli trött.

Vi hörs

Lennart

Pappas tös har blivit stor

Jag har stått emot i det längsta men Busa har tjatat. Man vill ju inte att ens tös ska bli vuxen plötsligt utan att det ska ta sin tid. För att inte tala om det onämnbara, att mista oskulden.
Nu har hon gjort det. Igår blev det första gången. Detta skedde med en medelålders stor, stark, dominat polis som träffat många flickor och även pojkar i sin dag..
Vad pratar jag om???. Jo Busa har för första gången testat skydd. Hon bet morfar Glenn i armen så det sjöng om det. Jag har sett en del skydd och själv haft en hund som bet ganska bra med detta var fullbett första gången hon fick se en skyddsärm. Otroligt vad den här lilla flickan döljer bakom sitt fagra yttre. Hon visade till och med lite attityd mot morfar med sin blick.
Nu blir framför allt en del anskällningsövningar och "ordning och reda" . Hoppas jag kan leva upp till Busas kapacitet. Man känner sig lite ringrostg efter att varit från skyddet i nästan 10 år. Jag tänker skynda långsamt för att få det hela att inte gå över styr. Med en så´n här hund behövs inget lyftande av angreppet utan bara lugn och tydlighet.
Det är nästan som om jag inte känner mig tillräcklig att ha en så´n här hund. Jag ska göra vad jag kan och jag har en av Sveriges bästa figgar till hjälp.
Jag bugar mig i respekt för vad ni på Mallekraft har lyckats åstadkomma.

Lennart

Ps Spår,uppletande och rapport fortsätter tillsammans med lydnaden som vanligt. Och därmed är jag precis där jag lovat mig själv att inte vara. Dvs träna allt. men jag älskar detta och ska man ha Busa i huset måste hon aktiveras Ds

Ett vanligt träningspass

Ett vanligt träningspass


Spöken, lydnad, utmaning o lite av varje

Först o främst tack för tips med apportering. Gjorde precis som ni föreslagit och backade tillbaka till ruta 1. Just nu kan hon bära metallen, sitta kvar, komma och överlämna ganska snyggt oxå. Mycket återstår.
De senaste 2 veckorna har Buset verkat splittrat när vi tränat lydnad. Dessutom kan hon bli helt döv när jag kallar på henne under en promenad. Hit finns inte. Och jag som hade en sådan snygg inkallning. Om hon skulle komma så flygger hon förbi mig en meter eller så innan hon vänder in till sidan. Hoppar in i hindret istället för över. Hänger med huvet under linförighet trots att jag jönsar mig :). Våra mattor hemma har börjat få tuggmärke och ett täcke läcker dun.????????? En stock o skogen var plötsligt livsfarlig och fick sig en blåsning. Munnen skällde och kroppen var på väg ett annat håll. Det löste sig till slut och hon gick dit och började tugga.
Idag kom jag på att hon har läst en av mina hundböcer där det står att valpen blir förändrad i könsmognadsperioden vid ca 1 års ålder. Alla böcker är nu inlåsta så att hon inte läser avsnitten om att bita husse. Har tidigare inte märkt sådana förändringar men nu är det dax. Ligger lite lågt med lydnad och koncentrerar mig på näsarbete och rapport. Ska även göra en test i skyddet på måndag. Får se vart det leder.

Utmaning
Fick en utmaning av en kompis här i bloggen som skriver:
Rada upp dina 5 olater/egenskaper och utmana andra bloggare att göra det samma. Sagt och gjort, här kommer min självinsikt:

1. Tycker att den sociala delen av hunderiet är överskattad. Träna hund är huvudintresset. För mycket fika o snack stjäler tid.
Orsak: har nog av kontakter i mitt jobb och att jag är otåligt väntande på resultat

2. Ibland för snabb i käften. Kan dräpa någon inom mikrosekunder. Har blivit bättre med åren

Orsak: Vet e… f…   förbättringen beror på åldern

3. Är fullständigt rabiat mot baktaleri, avundsjuka och annat trevligt som förekommer i hundvärlden.

Orsak: För ett personligt krig mot jantelagen

4. Har alltid en plan med hundträning både på lång o kort sikt.

Orsak: Än en gång otåligheten. Målsättning ger resultat.

5. Älskar att se ngn lyckas med sin hund mot alla odds

Orsak: det är därför vi är här, eller hur?

Jag har inte så många bloggare jag läser men jag utmanar Göran med Vampen, Anna med Öedda, Nadine med Salsa och Anders hall med Grappo