Mallekrafts B'Busa

Rubriken används numera oftast av politiker som gjort bort sig men jag lånar den ett tag..
När jag anmälde mig till 2 tävlingar under maj så bestämde jag mig redan då att om Busa nu inte funkar så ska jag lägga ner verksamheten. Vi har tränat rapport sedan hon var 6 mån, hon är nu 4 år. Hon har strulat nästan oavbrutet i mer än ett år trots olika insatser i träningen. Busa bygger otroliga förväntningar som gör att hon inte håller ihop.

Vi har nu tävlat 2 gånger med ett katastrofalt resultat. I Karlskrona går Busa ut på första sträckan, är borta 2 minuter för att sedan vända. Man kan se redan när hundarna samlas att hon är så uppstressad att hon knappt är kontaktbar. Hon gör ett felaktigt vägval eftersom hon inte kan koncentrera sig.
I Sölvesborg igår startar man med platsliggning, vilket hon inte strulat med på 2 år, vad händer då? När hon hoppar ur bilen så har hon samma inåtvända stressade blick som vi annars ser i rapporten, hon är stressad.
Redan när jag lämnar henne och har gått halvvägs sätter hon sig upp. När 4,5 minuter gått lämnar hon platsen.
Jag vill köra hem men blir övertalad av omgivningen att genomföra rapporten.
Vid samlignen på A-stationen så börjar hon skälla, trots att hon fått en barnmatsburk att syssla med.
Naturligtvis vänder hon på första sträckan. När de andra lämnat går Maj-Lis och 2 andra som också vänt ner till B för att göra nya försök. Busa går inte förrän vi har skickat iväg en A-förare att visa sig.

Jag står nu vid ett vägskäl och mitt förnuft säger mig att Busa bör övergå till någon annan som kan tackla henne rätt. Uppenbart så klarar jag inte det. Jag tycker dessutom inte att ett djur ska uppleva dessa oerhört stressade situationer.
Många kommer säkert att mena att det är fel på hunden och många kommer att säga att jag inte är tillräckligt hundbegåvad. Jag har inte svaret idag själv. En sak vet jag dock och det är att jag skulle vilja ha tid och ork att träna mycket mer, kanske ett par gånger om dan för det är vad jag tror behövs.

Om mitt förnuft fått segra så hade detta varit en omplaceringsannons men som Eva så träffsäkert uttryckte det igår på stationen. "tävla är bara en del av hundägandet".
Jag är oerhört glad för Busa, kanske mer än någon annan hund jag haft. Hon är perfekt i alla situationer förutom tävling. Lotta menade för något år sedan att det lät som om jag var kär i Busa när jag talade om henne. Så är det nog.
Därför behåller jag henne men jag slutar med rapport. Hon kommer att tränas regelbundet i spår och sök men någon tävling blir det inte förrän jag är helt hundra på att hon håller ihop. Kanske aldrig, kanske om ett år.
Besvikelsen är mycket stor men det finns en gräns för mig och den är nådd, det är inte roligt längre med hundträning.
VI TAR TIME OUT.
Jag ska försöka hjälpa Maj-Lis i hennes rapportträning. Kylie visar goda anlag (mycket bättre stationsuppträdande redan nu än vad Busa har efter 4 år).
Det känns inte direkt inspirerande att blogga. Vad har jag att komma med????
Bloggen tar också TIME OUT ett tag.

Kanske återkommer jag när jag har något positivt att berätta.
Må väl gott folk och må ni ha framgång med era hundar. Några av oss ses på Mallekraftläger och några av oss ses på Riesenläger i sommar. Förhoppningsvis är jag medförare på B-stationen i höstens appellklasstävling med lakritstrollet.

Lennart