Mallekrafts B'Busa

Nu har det gått knappt en vecka sedan "den svarte jävulen" dök upp i vårt hus. Vad är än värre är att den finns kvar. Husse och matte beter sig fånigt och ligger på golvet och gullar med den.

Ska sanningen fram så tycker jag det är lite roligt att få visa den ett och annat. Utomhus har jag börjat testa om den vågar springa med mig när jag har en pinne i munnen. Sen kan man lägga sig ner och ge den "onda ögat" och till min förvåning så tvärnitar den trots att den nog inte ser något genom hårtussen. Ibland får den ta pinnen och då går jag med hög svans fram och tar tillbaka den sakta och värdigt.

Det är märkligt att den inte alltid fattar vad man säger. Jag låg i husses knä och tuggade på ett ben jag snott från den då den kommer fram och försöker hoppa upp till oss trots att jag visade alla tänderna. Tror ni den backade? Nej. Och husse, den förrädaren, stoppade mig precis när jag skulle ge den svarte en språklektion.

Vi har kommit på en bra grej. Vi släpper ut den svarte i köket ibland så den får lära sig att vara själv. Då ligger vi andra i soffan och har det bra, precis som förr.

Jag får nog ändå erkänna att den lilla j........ är ganska charmig och om den växer till sig så kan vi säkert tillsammans hitta på lite hyss.

Husse säger att nu verkar det som om jag accepterat trollet och enbart sysslar med normal positionering (fina ord kan han). Han säger att det går bättre än han trodde. Ska han säga, klart jag fixar detta jag är ju Malle.

Husse och jag har kommit igång ordentligt med träningen, både fysiken och moment. Jag har inte riktigt fått tillbaka kondisen och jag har problem med värmen men det går framåt.

Igår tränade vi lydnad och husse hade nog bestämt sig för att allt skulle göras perfekt, för vi fick hålla på jättelänge. Hellre det än att va arbetslös. Det gick riktigt bra till slut. Nu får vi snart åka in till klubben och träna hopp och stege.

Vi hörs

Storasyster Busa